patrulla

Skidstavarna har bytts ut mot en bandyklubba.
Currywursten mot rotfruktssoppa.
Understället mot ett par för trånga jeans (hur nu det kunde hända?!?)
Eine grosse bier mot mineralvatten.
Skidorna mot löparskor.
En solig dag i backen mot en grå dag på jobbet.
Nu är det verkligen vardag.
Nu är allt som vanligt igen.
Tyggt o igenkännande.
O alldeles, alldeles gräsligt

En sak som inte är som vanligt o
som har retat mig ändå sen i lördags,
är hur det svenska foket röstade i melodifestivalen.
Nu vet jag varför jag inte brukar titta på det.
Just för att jag blir galen på svenska folkets musiksmak.
Eller bristen på den.

HUR kan svenska folket lägga fler röster på
ett gäng gamla, lönnfeta och supernördiga gubbar
än på gruppen Melody club.
HUR gick nu detta till.
De kom typ näst sist.
Jag var helt övertygad om att de skulle vinna hela skiten.
Det kanske är mig det är fel på.
Fast då får det vara det.
Jag kan bara inte lyssna på möget.