patrulla

Bli aldrig hypokondriska.
Det är inte bra.
Speciellt inte när man har ont någonstans.
Nu har jag ont i knäna.
O givetvis tror jag att det är kroniskt.
Jag brukar ju tro att jag har cancer överallt men
denna gången fattar jag att det åtminstonde inte är det.

Men nu ser jag framför mig hur jag aldrig mer ska kunna springa.
Att jag alltid ska ha värk.
Grejen är att jag innerst inne vet att jag överbelastat min knän.
Det går ju inte rusa runt var varannan dag på den ena aktiviteten efter den andra.
I min ålder!!
Jo visst märker jag av att kroppen inte är tjugo längre.
Även om jag önskar.
Jag rusar.
Kroppen strejkar.
Jag fortsätter rusa.
Kroppen får värk.
HUR ska jag kunna bli gammal.
Det går inte ihop med min livsstil.