Vilket tålamod! 5 november













Vaknade av mig själv vid åtta tiden i morse.
Utvilad.
Låg o lyssnade på vädret.
Om det hade regnat
hade jag hört det mot fönsterblecket.
Det var helt tyst.
Tyst var det även i rummet bredvid där Viktor o hans kompis sov.
De satt nog uppe länge igår.
Jag gick upp och fixade frukost, gjorde picknick och packade bilen.
När alla killarna var färdigätna och påklädda stack vi.

Vi styrde kosan mot Snogeholm.
Där finns en damm som heter Kejsardammen och är lagom stor.
Jag fixade killarnas spön, placerade ut dem lagom från varandra
och bara hoppades att de skulle orka mer än en timme.
De orkade HELA dagen.
Vilket tålamod.
De bara fiskade och fiskade och var hur taggade som helst.
När halva dagen gått fick jag fisk.
Det triggade igång dem ännu mer.
Nu var det bevisat att där verkligen fanns fisk.
Tyvärr var det ingen av killarna som fick napp idag.
Ändå var de jätte nöjda med dagen.
Vi har grillat korv.
Vi har smaskat på goda kakor
Vi har druckit varm choklad
Vi såg även en superstor falk som svävade över oss.
Och sist men inte minst fick jag fisk och killarna var stolta över mamma.

Markus sa -du är nog den bästa fiskaren i hela släkten!
Då sa Viktor -jag tror att morfar är den bästa i hela släkten!
Då sa jag -o vad grundar du det på då?
-jo, sa Viktor, han är ju äldst och har därför fiskat längst!
Vad svarar
man på det?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0