Årets bästa måltid- mammas revbensspjäll! 10 jan


Revbensspjäll hos mamma o pappa!
(detta är faktiskt inte mammas spjäll..jag glömde kameran!!)

Efter en mycket trevlig kväll i Lomma igår hos Johanna o Figge,
sov vi länge hela familjen.
Frukosten blev till brunch.
Fick ett ryck o samlade ihop en massa skit som skulle på tippen.
Tvingade Micka att köra dit.
Det är manligt att köra på tippen.
Jag har varit där.
O där är bara en massa män.
Micke lyfte lite på ögonbrynen o undrade
varför han skulle köra.
För att jag bäddar rent tyckte jag.
Arbetsfördelningen hemma börjar bli ojämn.
Då får man sätta dem i arbete.
Eftersom Micke inte äger några skridskor,
gick jag ner med killarna till havet för att
se om isen fortfarande var bra.
Temperaturen ligger runt nollan.
Men det var helt ok.
Jätte mycket
folk på isen idag.
Lite slabbigt på somliga ställen.
Det var nog sista dan vi kunde åka för nu börjar det töa.
Skolan börjar förvisso i morgon så nu blir det väl
inte så mycket tid över till såna aktiviteter.

Annan dag jul äter vi ALLTID revbensspjäll hos mina föräldrar.
Vi var i Thailand då.
Det är näääästan så jag skulle kunna styra min resa efter den måltiden!
gott är det!
Den bästa måltiden på hela året.
Alla tillbehör.
Såsen.
Gelén.
Brysselkolen.

Ja, jag är i himmelriket under den måltiden.
MEN idag har vi ätit revbensspjäll hos mamma o pappa.
Det blev av.
Till min stora lycka.
O det var lika gott som det brukar.
Jag äter.
O äter.
O äter.
Under total tystnad.
Jag kan bara koncentrera mig på maten.
Jag äter så det känns som om magen ska spricka.
Nu ska jag leva på denna måltid lääänge.
I morgon blir det andra bullar.
Då är det slut med godis.
Ingen mer fika med en liten kaka till.
Inga goa ostar efter maten o inget vin.
Den nyttiga GI maten som jag lagar har förstörts av
allt småätande mellan måltiderna.
O framförallt av allt smågodis jag stoppat i mig.
Smågodis är jag väldigt svag för.
Vågen pekar lite väl mycket uppåt.
Men jag vet att det fort försvinner om jag bara skärper mig.
Tränar gör jag ju redan.
Så jag slipper ha det hängandes över mig att jag måste röra på mig.
I morgon börjar skolan.
Jobbet
drar igång på allvar för alla är tillbaka.
Vardagen är ett faktum...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0