Solbrännan kvar i sängen! 27 dec


Igår var det fem år sen Tsunamin svepte in över stora delar
av Asien. Patrik o Joel hade köpt dessa lampor till oss alla
o vi skickade iväg vars en i fredags kväll o skänkte
en tanke till alla drabbade.
Kan bara tänka mig hur himlen såg ut igår kväll!!





Man pressar i solen i två veckor.
Man smörjer o smöjer.
Först med hög solskyddsfaktor.
Ju mer man tål solen desto längre ner kryper faktorn.
De sista dagarna har vi bara olja.
På kvällen smörjer man med aftersunkrämer.
Allt för att brännan ska sitta som en smäck.
Vi är familjen som dyrkar solen.
Dock är det ju så att att alla vet att så fort man
stiger på planet hem skrumpnar huden
ihop sig
o det se ut som man ömsar skinn.
Man efterlämnar sig en hög med fjäll o det
nästan ryker om en när man svävar fram i
flygplansgången.
Väl hemma i kalla Sverige fortsätter fjällandet
o det käns som om man lämnar solbrännan kvar i sängen.
Ja! Nu är det väl inte det som är huvudsaken när man
reser ända till Thailand.
Att komma hem o vara brun som en pepparkaka.
Upplevelsen.
Värmen.
Folket.
Avkopplingen.
Maten.
O SOLEN!!

Igår när vi skulle resa hem grät Markus.
Jag är för gammal för att stå o böla men önskade jag kunde.
Vemodet vällde över mig.
Att lämna paradiset är inte lätt.
Lång
resa hem.
Skitväder i Skåne.
Jaaaaa vad roligt.
Resan hem gick jätte bra.
Killarna är verkligen tålmodiga o duktiga.
Fick sovit en liten stund på planet men det är svårt.
När vi äntligen kom hem vid tre på morgonen la vi oss direkt.
Allt för att komma in i rätt tid igen.
Våra hyresgäster hade gjort en superfin julkorg till oss
o killarna fick en liten julklapp.
Frukost inhandlat o huset såg ut som när vi lämnade det.
Tusen tusen tack!!

Idag tar vi ingen longtailbåt ut till någon ö för
att sola o mata apor.
Inte heller blir vi serverade någon frukost, lunch eller midda.
Ingen kall Singha väntar på mig i kylen.
Solen bränner inte på mitt skinn o jag har inget
saltvatten i håret.
Ingen vespa
står o väntar på mig i karporten.
Som jag kan köra omkring med i flippflopp o klänning.
Jag har ingen sand mellan tårna o inga blöta
badkläder, cyklop eller bollar att packa upp.

Det lättsamma livet har bytts ut mot vardagslivet igen.
Som det i sig inte är något fel på men kontrasten är
så uppenbar
idag.
Tvätten som vi bara lämnade in på londryservice för 10 kr/kilot,
ligger nu i en stor hög i tvättstugan o väntar på mig.
Inte får jag några extra pengar för det.
Maten som vi blev serverade får jag snällt åka upp till Ica
o handla o laga själv.
Eftersom vi fortfarande har semester, en vecka till,
har vi bjudit hit Krisitin o Mattias i kväll.
Det blir KÖTT.
O RÖTT VIN.


Kommentarer
Postat av: Tina Pettersson

Stackars dig Patricia! Jag vet precis hur det känns. Den overkliga känslan när man går till affären för att handla hem mat och man knappt vet var man ska börja. Tvätt och städ väntar och gråväder och mörker är ett faktum. Den ljuva njutningen att se fram emot en upplevelse är slut...



Men om man bara blundar så kan man känna solen bränna på huden och höra vågskvalpet i bakgrunden, Datorn är fulladdad av alla bilder och filmer från paradiset och man pratar semesterminnen så fort man får en chans till det - som fritidsresor säger i reklamen "känslan sitter kvar länge"



Nu får vi se livet från den ljusa sidan - vi går mot bättre tider och om ett halv år njuter vi av den svenska sommaren - vi skall bara härda ut...



(eller gör ni som vi - bokar ny resa så man har något att se fram emot när vintern känns obekväm och mörk - veckan efter vi kom hem bokande vi en lång weekend i Prag i Maj och lille julafton bokade vi en vecka i Egypten i November - Thailand får vänta tills 2011 när jag fyller 45...)



Fiskekramar från Tina



Kramiz från Tina

2009-12-27 @ 17:36:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0